Mormorsaknad och upptagenhet

För nån vecka sen:

Ylva och jag busar runt som vanligt, skrattar och tjoar. Plötsligt stannar hon upp och ser jätteledsen ut. Jag blir lite bekymrad
– Vad är det gumman?

– Jag är ledsen, säger Y och ser ännu ledsnare ut.

– Varför är du ledsen? undrar jag

– För min mormor. Jag saknar min mormor! snyftar hon.

– Men ååh… utbrister jag och tänker att mormor skulle vilja höra det själv. Så jag föreslår:
– Ska vi ringa till mormor?

Ylva skrattar och säger:
– Määääh! Kan vi ju inte! Jag leker ju nu! och så springer hon glatt iväg och busar vidare.

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s